Catcar race: Nu är vi tillbaka på nätet igen :)

Tor 2011-02-03 till Tors 2011-02-10

Vi lever fortfarande (om det är någon som undrar). De senaste dagarna har det dock varit lite så där med uppkoppling, så det fick bli ett glapp. ,,,men det är väl ganska skönt att det finns några plättar kvar på jorden där det är lite svårare att hitta internet J. Vad har vi då gjort?

Sista dagen på Boulon träffade vi två otroligt trevliga familjer (med barn) och det blev en del lekande under dagen. Vissa personer klickar det direkt med, visst är det lustigt hur det är. På kvällen hängde vid med dem till den ”kända” pizzerian på Boulon och var ”otrogna” mot den Thailändska maten (vilket faktiskt var rätt god avvikelse). På vägen hem gick vi förbi öns måste d.v.s. pannkaks haket (en kvinna framför ett litet skjul efter stigen hem) och här kan man få Thailändska pankisar med vaddukankommapåförnågot topping. Perfekt dessert efter pizzan. Efter det var vi ganska spaka och eftersom vi skulle med long tailen tidigt på morgonen så blev det sängen.

Fredagen den 4:e hann vi med frukost på resorten och sedan såg vi fram mot ca 2 h båtresa. Vi kanske är lite knäppa, men hittills har vi åkt så lite speed-boat och ferry som möjligt till förmån för long tail båtarna. Det är så otroligt mysigt att brumma fram (dieselmotor = låter en del) och hinna se öar och vatten som vi åker förbi. Vågor…? Nej hittills har det varit platt (peppar, peppar). Nu var målet Koh Laoliang, ett naturreservat med enbart tält som bostadsalternativ. Det skall erkännas att jag var lite skeptisk till detta äventyr i början, men som det visade sig så var det så läckert att vi stannade en dag till… Skall ladda upp bilder så att ni får se hur vi bodde och vad vi gjorde. Upplägget är så att man betalar allt i förväg (mat, boende, kajaker, snorkelutr..) nästan som på spa J. På ön kan man sedan ta det lugnt om man vill det eller aktivera sig med fantastisk klättring (ett av de bästa ställena i Thailand enl erfarna klättrare som vi pratade med), snorkling (revet ligger ca 10 m från stranden), kajakpaddling (runt ön eller till närliggande, obebodda öar) eller bada, sola och njuta av underbar natur. På kvällen, efter middagen, finns en primitiv liten bar på stranden där Laurence (den thaitalande engelskmannen som arbetar på ön) blandar fantastiska drinkar, eller tar fram en Singha. Under dagen kan du själv gå in och ta det du behöver och skriva upp det i din ”skuldbok”.

Underbar upplevelse och om ni har möjligheten att ta någon/några nätter här då ni besöker Thailand så kan vi varmt rekommendera Laoliang.

Måndagen den 7:e var det dags för ytterligare en long tail resa. Nu mot Koh Kradan, granne med Koh Mook och Koh Ngai bl.a. Vi bestämde oss efter en del funderande om vi skulle ta Mook, Ngai eller Kradan, men efter att ha hört några lite mer negativa utlåtanden om Mook och Ngai, så blev det Kradan. Här bor vi på en djungelresort som heter Paradise Lost och drivs av en Amerikan vid namn Wally. Jag hade messat med honom under en tid innan för att boka boende och en lite rolig anekdot var då jag fick veta att det fanns rum för oss och undrade om det var ”beachfront”. Nu fattar jag varför Wally svarade ” Cat, we are a djungelresort”. Resorten ligger ca 10 min promenad rätt in i skogen, låååångt från vattnet. Det enda beachfront med detta är att det finns en liten lerpöl precis innan man kommer fram. Tur att vi inte skulle bo där J. I övrigt är det toppenboende (om man inte absolut måste bo vid havet). Gröna gräsmattor, palmer, restaurang med kanonmat (och mycket! American size).

Kradan är en vacker ö, men ligger mitt emellan att exploateras en nivå upp, vilket innebär att det byggs en hel del och att det är ganska stora skillnader mellan de resort som finns. Några är små och lite mer ”basic” medan det största ”Sevenseas” är ett muti-lyx ställe a la 7 – 13 000 baht natten (vi bor för 2 000 baht, där vi bor och det är inte sunkigt, så då får ni lite att relatera till). Allt beror på vad man är ute efter….

I dag (tors 10/2) åkte vi dock över för att ta en titt på Mook (och fixa pengar eftersom Wally bara tar betalt i cash…och vi har inte så mycket cash, läs baht, kvar). Fick tipset att åka över till Charlies och ta ut pengar där. Funkar om man har passet med sig. De hade dock en gräns på 5 000 b per dag (vi behövde ca 10 – 15 000 b), så det fick bli en lite finurling där jag tog ut pengar på mitt kort och Chris gick dit efter och tog ut på sitt. Som tur var funkade det, annars hade vi fått diska i morgon vid utcheckningen. Nu börjar jag förstå hur företag med likviditetsproblem har det. Känns oerhört frustrerande att ha pengar (på kort), men ingen som kan ta emot dem i den formen….

Det roligaste var att bäst vi badade i poolen på Charlies, så dök våra vänner från Boulon upp (de två familjerna jag berätta om tidigare). De kom direkt från Koh Lipe dit de åkt efter Boulon och skulle nu checka in på Charlies. Det blev ett kärt återseende och det var mycket trevligt att få träffa dem igen.

Hur var då Mook? Vet inte om jag kan uttala mig så mycket om det. Har bara sett Charlies pool….

I morgon (fredag 11/2) åker vi vidare till Koh Lanta och gissa hur vi tar oss dit…. Japp, long tail… Så nu måste jag sova lite, så att vi vaknar i tid för frukost, packning, utcheckning och båtfärd. Mot Koh Lanta!